Litt om min bakgrund.

Jag är en skåning i förskingringen, som tog det stora steget över gränsen till Sölvesborg och Blekinge för 46 år sedan. Under denna tid har åldern hunnit uppstiga till 69 år, varav de åtta senaste åren avnjutits som pensionär.

Cykling är en av mina passioner då det är ett fantastiskt sätt att motionera på. Samlar på gamla cyklar och i samlingen ingår velocipeder från 1890-talet fram till ca 1955. Lyckligtvis delar min fru, Britt-Marie, det här intresset och vi är båda medlemmar i CHF – Cykelhistoriska Föreningen – och DVcK – Dansk Veterancykel Klub. Vi har de senaste tre åren deltagit i IVCA – International Veteran Cycle Association – en årlig träff för nördar av vår sort med ca 200 deltagare från ca 20 olika länder.

Den anglofiliska sidan av mig kommer att få sitt lystmäte i september, då jag ska hämta den londontaxi, jag nyss köpt, i England.

 

Med pensionärslivet och ökande fritid kom också husbilen in i vårt liv, ett oerhört beroendeframkallande intresse. Cykling och husbilsliv är ju dessutom en förträfflig kombination, som går alldeles utmärkt att förena.
Cyklingen vi nu ska utföra kommer jag att göra på en Monark från 1949 eller -50. Cykeln är i originalutförande förutom sadeln. Bra sadel är jätteviktigt på en sådan här tur, vilket jag fick lära den smärtsamma vägen, då vi för fem år sedan cyklade till Haparanda. Många frågar, med ett förvånat uttryck, hur vi kan göra en så lång tur på så gamla cyklar och dessutom utan växlar. Jag brukar vända på frågeställningen och undra hur man kan köra på moderna cyklar och dessutom  med växlar! Jag vågar påstå att i slutet av 40-talet och början på 50-talet var cyklarna som bäst kvalitetsmässigt. Lager och lagerskålar var tillverkade med en precision man bara kan drömma om i dag. En oväxlad cykel har dessutom inte de kraftförluster, som en växelcykel har. Vi tänker med andra ord bevisa dessa i dag underskattade cyklars kvalité